En kniv i hjärtat

Tänk dig själv att du precis har fått reda på att du är gravid. Du är så glad även din nyväckta sambo är glad, men redan efter några dagar försvinner all glädje och tårar börjar komma dag in och dag ut. Allt är förstört tack vare hemvärnet och den där tjejen som inte kunde låta oss vara i fred.

Men allt har gått relativt bra fram till nu. Allt går åt helvete. Vänner kommer och går (men det är som vanligt) livet går sakta men säker neråt. Man vet varken ut eller in eller vad som är rätt och vad som är fel. Du bara står där som ett stort frågetecken. Ställer frågan -Är jag verkligen värd det här? Du tänker: Tydligen! Har ju inte levt nått annat liv på några år...

Tänk dig själv, du bär ett barn inom dig i 9 månader men är inte säker på om du vill behålla det! Den tanken svider en del, men tyvärr så kanske det är den klara sanningen. Du kanske inte har vänner som ställer upp. Du kanske får fixa ALLTING själv. Du är ju inte vatten värd.

This isn't like me

Sitter på bussen hem från jobbet och tankarna far runt som 18000 studsbollar. Min dröm jag hade att få åka ut i världen och ge folk ett bättre liv eller iaf försöka ge dem det, eller att ta hand om skadade i strid m.m kanske är förbi. Jag kanske måste tänka om. KFÖ är nästa torsdag till söndag och jag kan inte vara där pga vissa orsaker !Fan!. Och man ska inte tala om fårö som inte heller är så långt borta kanske man missar den med. Dem man verkligen sett från emot. Fan vad livet känns orättvist. Vet inte längre vad jag vill med hemvärnet, kanske ska hoppa av helt och hållet eller man kanske bara ska ta en paus. Man kanske är tvungen att säga hej då till underbara människor man lärt känna om jag gossar av. Men man måste vara glad för det som komma skall. Ska ju bli världens lyckligaste mamma i höst. Det känns rätt konstigt.

Lördag.

Så kul har man på jobbet.

Pandan

En okänd liten flicka på bussen gav Zorro denna söta panda idag. Va jätte gulligt. Det är kul att möta barn som inte är rädda för min stackars hund.

A just de

Ligger här i min systers soffa. Tankarna far runt. Men livet känns ganska bra för de. Gör en sak bakom en annans rygg, jag träffar ingen annan utan en annan sak. Känns lite konstigt, men det är nått jag måste göra. 2010 har precis börjat men har en del jag ska göra nu på våren, känns riktigt bra. Så ska man kanske bli igen gudmor åt sötnosen jonatan som föddes fredag till lördag 01.09. Och detta är bara en av sakerna som ska ske:).

In my life!

Jag trodde att 2010 skulle bli min vändning i livet, men ack vad fel man har. Det börja lika dåligt som det sluta.
Varför kan man aldrig vara nöjd med det man har. Varför finns alla dem där tråkiga problemen? hur hittar dem mig? Hur jag än vrider och vänder på mig så finns dem där. I vart ända hörn står dem där och väntar på mig...
Är så trött på det...

Men jag har ju alla mina underbara vänner som finns där och får höra på allt skit man egentligen säger. Ibland kommer jag på mig själv. "Att varför ska just det vara ett problem".

Min blick sträcker sig nu till vecka 15, då jag ska åka till Gotland och bara få göra det man trivs med. och få vara med människor man gillar och har saknat väldigt mycket. Men det finns alltid några man saknar lite extra=).