Sitter på bussen hem från jobbet och tankarna far runt som 18000 studsbollar. Min dröm jag hade att få åka ut i världen och ge folk ett bättre liv eller iaf försöka ge dem det, eller att ta hand om skadade i strid m.m kanske är förbi. Jag kanske måste tänka om. KFÖ är nästa torsdag till söndag och jag kan inte vara där pga vissa orsaker !Fan!. Och man ska inte tala om fårö som inte heller är så långt borta kanske man missar den med. Dem man verkligen sett från emot. Fan vad livet känns orättvist. Vet inte längre vad jag vill med hemvärnet, kanske ska hoppa av helt och hållet eller man kanske bara ska ta en paus. Man kanske är tvungen att säga hej då till underbara människor man lärt känna om jag gossar av. Men man måste vara glad för det som komma skall. Ska ju bli världens lyckligaste mamma i höst. Det känns rätt konstigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar